Tin Whistle

Ett instrument som är starkt förknippat med det irländska soundet är den lilla fjöjten Tin whistle som flera av oss i bandet spelar. Det är ett till synes enkelt instrument med 6 tonhål och ett register på 2 oktaver. Men trots detta ska man inte underskatta dess mångsidighet och förmåga att beröra. Vad vore t ex filmerna Titanic och Sagan om Ringen utan whistle-musik i bakgrunden?

När man pratar om tinwhistles, eller pennywhistles som de även kan kallas, tänker man ofta på de mindre flöjterna som ljuder i de ljusare registren, men de har även en storebror i samma familj som kallas low whistle. Denne har en djupare, mjukare klang och är så klart även större till växten. Har man lite mindre händer kan det vara svårt att nå ned till tonhålen längst ner. Jag brukar hoppa över ringfingret på högerhanden och använda lillfingret på nedersta hålet istället.

Tin whistles

Flöjterna tillverkas i många tonarter men de allra vanligaste är C- och D dur. Materialet har stor betydelse för tonens karaktär. Det varierar mellan metall, plast och trä och kombinationer däremellan.

I min egen flöjtsamling finns bl a en väl nött Acorn high D med ett ganska blygsamt men välintonerat ljud, ett par lättspelade stämbara Dixon i A och C med mjuk och stabil ton. Sist men inte minst en low whistle i D från Chieftain. Det är en riktig luftslukare men med ett riktigt varmt och härligt ljud.

Stina Thörnqvist